Böjningsfraktur, Underarm (Barn)

BAKGRUND

Definition

Plastisk deformering av diafysen utan att någon frakturlinje kan ses på röntgenbilden .

Epidemiologi

• Förekommer hos barn upp till 8-10 års ålder.
• Drabbar vanligen ulna men kan även drabba radius eller båda benen.

Patoanatomi

• Stabil fraktur som uppstår p.g.a. multipla mikrofrakturer i ena eller bägge benen, med eller utan synligt corticalisavbrott.³
• Kombinationen med en böjningsfraktur på ena benet och en greenstick- eller komplett fraktur på det andra kan vara svårreponerad.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Påvisar böjningen. Vid missad böjningsfraktur kan man ibland se en långsträckt subperiostal bennybildning.

HANDLÄGGNING

Icke-operativ Behandling

Indikation: Sluten reposition kan vara indicerad i de mera uttalade fallen, speciellt om barnet har relativt kort tid att kvar att växa. Detta då det finns risk för inskränkt pro- och supination vid kvarvarande stor deformitet.³ Dessutom finns inga säkra studier om spontanremodellering. 
Metod: Sluten reposition och immobilisering. Oavsett resultatet av ett repositionsförsök brukar man acceptera situationen och efterbehandla med gips.

• Repositionsteknik: Reposition genom att “böja tillbaka” och pressa länge (flertal minuter) och hålla benet i det spända/reponerade läget att försöka räta ut kröken. Det är svårt att häva deformeringen (anatomiskt läge erhålls sällan) och en viss återfjädring sker ofta när man släpper taget.
• Immobilisering: Välmodellerad gips i 4-6 veckor.

Uppföljning:

• Röntgenkontroller behövs inte.³
• Återbesök för avgipsning och klinisk kontroll efter 4-6 veckor.²

PROGNOS

Prognos

• Felställningen förorsakar som regel inte någon rörelseinskränkning om inte felställningen är stor.
• På längre sikt brukar resultatet bli så pass tillfredsställande att kirurgisk korrektion inte är indicerad. Indikationerna för osteotomi är därför relativa.