DIP-leds- och IP-ledsluxation, Hand

Synonymer
DIP-ledsluxation, IP-ledsluxation, fingerledsluxation, DIP-led och IP-led
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
-
Engelska
Distal interphalangeal and thumb interphalangeal joint dislocation

BAKGRUND

Definition

Denna överiskt tar upp luxationer i fingrarnas DIP-leder samt tummens IP-led.
  • Distorsion (stukning): Innebär en uttänjning av ledkapsel och ledband utan att de helt rupturerar.2
  • Luxation: Definitiv skada på ligamentapparaten föreligger, där leden kan bli instabil.2

Epidemiologi

  • Relativt ovanlig skada som ofta inte är diagnostiserade initialt och där patienten söker vård sent i förloppet
  • Skadorna är kroniska efter 3 veckor.
  • Egentliga luxationer utan senruptur är sällsynta.
 

Relevant Anatomi

Fingrarnas har starka sidoligament och ledkapseln volart förstärkt med volara ledplattan. Denna struktur skyddar mot översträckning.2

Skademekanism

Fingerluxationer uppstår ofta i samband med kontaktidrott (vid bollfångande sporter) och i regel vid axiellt våld mot ett extenderat finger kombinerat med ett sidovacklingsvåld eller hyperextensionsvåld.2

Klassifikation

Luxationen är vanligen dorsal.

Patoanatomi

  • PIP-luxationer är vanligare än DIP-luxationer.2
  • Vid DIP-luxation dislocerar ofta den distala falangen dorsalt.2
  • Skada av endast ett kollateralligament eller volarplattan vid DIP-ledluxation är sällsynt.
  • Luxationen är vanligen stabil.
 

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom och Tecken

Smärta, svullnad och rörelseinskränkning.

Tecken

Inspektion:
  • Svullnad, felställning (dock mindre tydligt än vid PIP-ledsluxation).
  • Tvära öppna sår i volara hudvecket kan förekomma.
  • Vid distorsion kan man se blödning och ödem, utan felställning i leden.2
Palpation: Lokal ömhet.
Rörelseomfång: Oförmåga till flexion kan feltolkas som flexorsenruptur.
Stabilitetstestning: Testa stabiliteten genom att lätt flektera PIP-leden eller DIP-leden och sedan sidovackla. 

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Vid hyperextensionsvåld syns ibland ett litet slitfragment som kan tyda på ruptur av volarplattans fäste på ytterfalangen.2

HANDLÄGGNING

Icke-operativ Behandling

Tvåfingerfixation (tvillingförband)
Indikation: Distorsion, avrivning av volara plattan utan interponad, komplett ligamentskada med sidoinstabilitet.2
Metod:
  • Distorsion behandlas med mobilisering i tvåfingerfixation (fingret kopplas till ett intilliggande finger, om möjligt på samma sida som kollateralligamentskadan).2
  • Avrivning av volara plattans distala fäste kräver ingen speciell behandling.2
  • Kompletta ligamentskador med sidoinstabilitet behandlas utan operation.2

Reposition 
Indikation: Fingerledsluxation.
Metod: De flesta luxationer kan reponeras slutet i fingerbasblockad.2 Volara ledplattan kan ibland vara inslagen i leden och hindra reposition.2
  • Stabil reponerad luxation: Patienten kan påbörja omedelbar rörelseträning men ofta sätter man en gipsskena eller tvillingförband i upp till 2 veckor och därefter rörelseträning via arbetsterapeut.
  • Instabil dorsal luxation (sällsynt): Immobiliseras (e.g. gipsskena) i 20° flexion upp till 3 veckor (vanligen 1-2 veckor) och därefter aktiv rörelseträning.
    • Vid total kollateralligamentskad ska fingret immobiliseras upp till 4 veckor (för att skydda mot varus/valgus-rörelse).

Operativ Behandling

Indikation:
  • Recidiverande instabilitet.
  • Fördröjd diagnos (> 3 veckor).
  • Större slitfragment med kvarstående subluxationsställning efter reposition.
  • Öppen luxation (kräver grundlig debridering för att förhindra infektion).
Metod:
  • Sluten reposition och stiftning med ett enda längsgående K-stift i 3-4 veckor.
  • Stiftet lämnas utanför huden för enkel borttagning. Stiftning är inte nödvändigt för alla öppna dislokationer.
  • Öppen reposition är indicerad vid fördröjd diagnos (> 3 veckor) för att man ska kunna resektera ärrvävnad och tillåta tensionsfri reponering.
Postoperativ behandling: Som vid sluten reposition.

PROGNOS

Prognos

Distorsioner och luxationer ger ofta långdragna besvär i form av svullnad och smärta, som kan kvarstå upp till 1 år efter skadan. Bestående rörelseinskränkning är inte ovanlig, vanligast då flexionskontraktur i PIP-leden.2

Innehållsförteckning

1.  Egol, K., Koval, K. and Zuckerman, J. (2015). ”Hand: Upper Extremity Fractures and Dislocations.” Handbook of fractures. Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
2. Roos, H., Karlsson, M., Karlsson, J. and Roos, H. (2018). Ortopedi. 1a upplagan.