Fysiolys, Falang (Barn)

Författare
, specialistläkare
Granskare
, specialistläkare
Uppdaterad
2020-07-09
Publicerad
2017-11-25
Avsnitt
Hand
ICD-10
S62.6 Fraktur på annat finger
Synonymer
Fysär fraktur genom falangerna, fysiolys vid proximala ändan av proximala falangen
Andra stavningar
Fyseolys
Latin/Grekiska
-
Engelska
Physeal phalanx injury, epiphysiolysis of the phalanx

BAKGRUND

Definition

Översikten tar upp fysär fraktur/fysiolys genom falangerna.

Epidemiologi

  • Drabbar oftast pekfingret eller lillfingret.
  • Fysiolys vid proximala ändan av proximala falangen är en mycket vanlig skada som är vanligast på lillfingret. Nästan alltid av Salter-Harris typ 2. 

Patoanatomi

  • Salter-Harris typ 1 och 2 är vanligast på mellanfalangen.3 
  • Salter-Harris typ 3 kan ses på mellanfalang och ytterfalang.3 
  • Salter-Harris typ 4 ses vanligast i mellanfalangen.3
  • På ytterfalangen fäster extensorsena på epifysen och flexorsena på metafysen, varför distala fragmentet vinklas volart. Denna skada kan motsvara malletfinger hos den vuxne.3 
  • Fyseolysen på distala falangen är antingen Salter-Harris typ 1 (vanligast hos yngre barn) eller typ 3. Dislokationen kan vara avsevärd.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Påvisar fraktur.

HANDLÄGGNING

Icke-operativ Behandling

Allmänt
  • Behandlingen består av sluten reposition och extern fixation (t.ex. gips, prefabricerad skena, tvåfingerförband).
  • Småfragment behöver inte åtgärdas.

Acceptabla Frakturlägen
Barnkompendium från ALB1Distala falangen: 
  • Vid SH typ 2 accepteras max 2-3 mm ad latus-förskjutning
  • Vid SH typ 3 accepteras max 1-2 mm diastas av ledytan
Proximala falangen: Ingen på utanskriften synlig felställning (inklusive rotationsfelställning)
  • Det kan vara svårt att avgöra om det är den interdigitala svullnaden som förorsakar en deviation av fingret
Vårdprogram från ALB2Distala falangen: 
  • Vid SH typ 1 accepteras < 3 mm ad latus
Fyseolys i mellan- eller proximala falangen: 
  • ≤ 20º felställning accepteras
  • Ingen rotations- eller omlottfelställning accepteras

Distala falangen
Indikation: Acceptabelt frakturläge. SH typ 1 i distala falangen.
Metod: Fixation i extension eller hyperextension – med dorsalt stöd (t.ex. ihoptejpade öronpinnar, bit av spatel) över DIP-leden i full extension. Gips kan användas eller också tejpning.
Uppföljning:
  • Återbesök efter 2-3 veckor för avbandagering och klinisk kontroll.
  • Barnet bör undvika risker 2 veckor efter att förbandet avlägsnats.

Mellan- eller proximala falangen
Indikation: Acceptabelt frakturläge.
Metod: Reposition (vid behov) samt gipsskena i 2-3 veckor.
  • Reposition: Indicerat vid felställning av framför allt proximala falangen. Sluten reposition görs i lokalanestesi där man använder t.ex. en penna interdigitalt på den sida dit man vill föra fingret vid repositionsmanövern (som en hävstång). Därefter för man fingret till synes i överkorrektion och håller det där under någon minut. Vid repositionen utnyttjar man de intakta kollateralligamenten till att dra epifysen i rätt läge. Exakt reposition är inte nödvändig och brukar man sällan lyckas att få. Öppen reposition är inte indicerad vid Salter-Harris typ 2.
  • Immobilisering:
    • Yngre barn: Fix-över-rulle.
    • Äldre barn: Volar gipsskena som går upp på underarmen med handen i funktionsställning som vid U-gips. Alternativt sätts ett tvillingförband (det skadade fingret tejpas till ett friskt ”grannfinger”.
Uppföljning: 
  • Röntgen i förband efter 4-6 dagar. Avgipsning på mottagning (eller i hemmet2 ) efter 3 veckor.
  • Barnet bör undvika risker 2 veckor efter att förbandet avlägsnats.

Operativ Behandling

Indikation: Icke-acceptabelt frakturläge. Vid större fragment av Salter-Harris typ 3 och 4.
Metod: Sluten reposition och eventuellt perkutan stiftning eller öppen reposition och intern fixation.

Innehållsförteckning

1. Hirsch, G (2001). Barnfrakturer. Ett kompendium från Barnortopeden. Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Karolinska sjukhuset. Stockholm
2. Barnfrakturer och luxationer i öppenvård, vårdprogram. Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB), 2014.
3. Düppe, H., Ohlin, A. (2007). Danielssons och Willners Barnortopedi. Lund: Studentlitteratur.