Genu Varum (Barn)

Synonymer
Hjulbenthet
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
Genu varum
Engelska
Genu varum

BAKGRUND

Definition

Genu varum är ett ökat avstånd mellan mediala femurkondylerna. Definieras som en deformitet i frontalplanet som överstiger ± 2 standarddeviationer (SD) av medelvärdet för åldern.1,3

Epidemiologi

  • Fysiologisk varusställning är oftast dubbelsidig men kan ibland även vara enkelsidig (då oftast beroende på en säregen sitt- eller liggställning).1,3
  • Fysiologisk genu varum är normalt hos barn yngre än 2 år och ses spontant hos nyfödda.1,2
  • Ofta finns hereditet för valgus- eller varusknä.4

Fysiologi

Barn föds med genu varum som består fram till gångdebut, ibland något senare. Tillståndet accentueras ofta då barnet börjar gå och stå och normaliseras spontant vid 2-3 års ålder.1,3,4 Tillståndet övergår sedan i en fysiologisk valgusvinkling vid 4 års ålder (intervallet är 3–7 års ålder). Under resten av tillväxten sker inga större förändringar av vinkeln.4

Differentialdiagnoser

Genu varum kan orsakas av Blount-sjukdom eller fysiologisk varus som inte spontant korrigeras med tillväxten. Kan även orsakas av trauma (felläkning eller fysiologisk skada), osteokondrom, metabol rubbning (rakit eller njursjukdom), osteopeni (osteogenesis imperfecta eller reumatoid artrit) eller skeletal dysplasi, t.ex. dvärgväxt (akondroplasi).1-3

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Barnet har oftast inga besvär.3 

Diagnostisk Tankegång

Inspektion
  • Undersök barnet i både stående och liggande med raka ben.4
  • Observera att utåtrotation i höften med flektion i knät kan misstolkas som varusknä.4
  • Relativ småvuxenhet kan tyda på olika syndrom och rakit.1
    • Fysiologisk varusställning accentueras vid rakit.1
  • Leta efter andra deformiteter eller en generell ligamentär laxitet.1
Mätning: Graden av felställning kan bedömas genom att mäta det interkondylära (mellan femurkondylerna) respektive intermalleolära (mellan mediala malleolerna) avståndet.1-3
  • Mätning av det interkondylära avståndet med fotlederna ihop används för varusknän.4

UTREDNING OCH DIAGNOS

Laboratorieprover

Prover är indicerade vid misstanke om metabolisk orsak. Ta i första hand kalcium, fosfat och alkalisk fosfatas (ALP).1,3

Slätröntgen

Indikation: Vid ensidig deformitet, när deformiteten förekommer i icke-typisk ålder eller när vinkeln är över förväntat för åldern eller om barnet är kortvuxet.4
Projektioner: Frontal- och lateralbild av knäet. Ta en helbensundersökning (HKF) som tillåter en generell bedömning av deformiteten.1,3
Fynd: Tänkbara tillstånd, såsom partiell fysslutning, rakit eller Blount-sjukdom.1

Bildgalleri
Klicka på bilden för att förstora den
rakit
Tvååring med rakit.
rakit

HANDLÄGGNING

Behandlingsöversikt

  • Man bör oftast göra upprepade kontroller och röntgenundersökningar innan beslut om eventuell behandling tas. Patienten bör följas upp med ett intervall på 3-6 månader med kontroll av det interkondylära respektive intermalleolära avståndet.1,3,4
  • Inlägg och ortoser har ingen effekt på deformiteten.1,3
  • Icke-fysiologisk genu varum följs och behandlas beroende på underliggande orsak.1

Operativ Behandling

Allmänt
Åttaplatta:
  • Med en åttaplatta kan man tidigt korrigera mindre vinkelfelställningar genom att övergående bromsa längdtillväxten.4
  • Tillväxten stoppas inte permanent med denna metod (när plattan tas bort fortsätter benet att växa). Plattan bör dock sannolikt inte sitta mera än 2 år för att detta ska gälla.4
Osteotomi
  • Indicerat vid större vinkelfelställningar. Metoderna kan vara kilosteotomi eller callusvinkeldistraktion där man långsamt vinklar benet ut i en extern ram. Under tiden bildas ben i spalten som uppstår. Distraktion medför att man samtidigt kan förlänga benet. Dock måste ramen sitta på i månader innan benläkningen är tillräcklig för att den ska kunna tas bort. Felställningarna korrigeras i ett datorprogram, varefter stagen ska skruvas.4

PROGNOS

Prognos

Prognosen är relaterad till grundsjukdomen.3

Innehållsförteckning

1. Düppe, H., Ohlin, A. (2007). Danielssons och Willners Barnortopedi. Lund: Studentlitteratur.
2. Thompson, S. and Miller, M. (2016). Miller’s review of orthopaedics. 7th ed. Philadelphia: Elsevier, Inc.
3. Roos, H., Karlsson, M., Karlsson, J. (2018). Ortopedi. 1a upplagan. Studentlitteratur
4. Läkartidningen nr 15 2013 volym 110