Kollateralligamentskada, Lateral, Knä

BAKGRUND

Definition

Skada av knäledens laterala kollateralligament (sidoledband). 

Epidemiologi

LCL-skada är sällsynt.¹

Skademekanism

Uppkommer oftast efter trauma från sidan med lätt flekterat knä samt varusbelastning.¹ Kan även uppstå vid vridvåld i samband med kollisioner och tacklingar under idrottsutövning, eller om foten fastnar medan knäet viker sig.² Dessutom kan skadan även uppkomma när patienten trampar snett.² 

Patoanatomi

• LCL-skada är lite mer komplicerad och är extraartikulärt belägen.¹
• LCL har ingen konnex med laterala medinsken som som MCL har med mediala menisken.¹
• Rupturer sker oftast i den distala delen av ligamentet och ibland som avulsionsskada från caput fibulae.¹

 

Klassifikation

Skadans omfattning indelas i 3 stadier beroende på grad av ruptur och därmed instabilitet/laxitet:

• Grad 1: Lokal ömhet samt smärta vid varusvackling. Stabilt knä.¹ Noteras en ökad laxitet upp till 5 mm jämfört med friska sidan (lindrig).²
• Grad 2: Måttlig sidovacklingsinstabilitet med ökat glapp, men klart slutstopp.¹ Noteras en 5-10 mm laxitet jämfört med friska sidan (måttlig).²
• Grad 3: Höggradigt sidovacklingsinstabilt utan klart slutstopp.¹ Noteras > 10 mm laxitet jämfört med friska sidan (uttalad).² Vid grad 3-skada med en ökad laxitet på > 10 mm föreligger som regel skada även på främre korsband och menisk.³

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Patienten upplever lokal knäsmärta, belastningsvårigheter eller plötsligt faller eftersom knäet viker sig samt att knäet är ostadigt (instabilitetskänsla).^1,2

Tecken

Inspektion: Hydrops ses vanligen inte vid isolerad skada såvida inte associerade intraartikulära skador föreligger. Lokal svullnad kan ibland ses framför allt vid större rupturer.¹
Palpation: Lokal ömhet vid palpation och vid provokation tyder på skada.¹
Rörelse/rörelseomfång: Eventuell vackling kan akut vara svår att påvisa. Smärta och eventuell instabilitet vid varusvackling med 20-30° flexion i knäleden.¹

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Projektioner: Frontal-, lateral-, och vridbild av knäet.¹
Fynd: Vanligen normal men kan i undantagsfall visa associerade skador eller avulsionsfragment från caput fibulae.¹

Datortomografi (DT)

DT kan vara indicerat för att kartlägga en eventuell tibiakondylfraktur.² 
 

Magnetresonanstomografi (MRT)

MRT kan vara av stort värde vid instabilitet, vid grad-3-skador samt for detektion av associerade skador.^1,2

HANDLÄGGNING

Behandlingsöversikt

• Grad 1 och 2-skador: Kan slutbehandlas konservativt, i avsaknad av misstanke på associerade skador (hemartros och/eller låsning), redan på akuten.¹
• Grad 3-skador: Överväg initial temporär stabilisering i gips inför definitiv åtgärd.¹
  • Lateral grad-3 skada bör utredas med MRT.¹

 

Icke-operativ Behandling

Indikation: Grad 1 och 2-skador utan misstanke på associerade skador (hemartros och/eller låsning) samt odislocerade, isolerade, grad-3-skador.¹
Metod: Isolerade kollateralligamentskador läker om ändarna har kontakt med varandra.¹

• Lättare stöd/kompressionsförband, fri mobilisering, analgetika och vid behov kryckor.¹
• För grad 2-skada kan ledad ortos övervägas.¹
• Odislocerad, isolerad, lateral grad 3-skada behandlas med ledad ortos 6-8 veckor och träning med hjälp av fysioterapeut.¹

Uppföljning: Remiss till fysioterapeut för styrke- och koordinationsövningar framför allt vid grad 2-skador och planera för återbesök efter cirka 6 veckor.¹

Operativ Behandling

Indikation: Dislocerad lateral grad-3-skada. Det sker ofta en dislocering av LCL som släpper från caput fibulae och behöver ofta opereras.¹ Operation är indicierad framför allt vid association med andra skador, d.v.s. med menisk- och/eller korsbandsskada eller om knäleden nästan, eller helt, har gått ur led (subluxation/luxation) med multiligamentära skador.^1,2
Metod:

• Isolerad grad 3-skada: Sutur av ligamentet inom cirka 2 veckor.¹
• Multiligamentskador: Vanligen repareras i en första omgång menisk- och ledbandsskadorna, medan en främre/bakre korsbandsplastik utförs i en andra seans.²

Postoperativ behandling: Patienten kan oftast mobiliseras omedelbart med ortos i 6-8 veckor och rörelseträning i ökande intervall, följt av fysioterapi med styrke- och koordinationsövningar.¹

Allmänt: Kronisk ledbandsinsufficiens förekommer i enstaka fall, även efter grad 1- och 2-skada.²
Indikation: Grava funktionella besvär.²
Metod: Stabiliserande plastik, ofta med hamstringssenorna som ligamentersättning. Vis associerad korsbandsinsufficiens (inte helt ovanlig skada), måste även en främre korsbandsplastik genomföras i samma seans.²

PROGNOS

Prognos

Prognos är god med icke-operativ behandling, där tidig rörelse- och funktionsträning förbättrar de funktionella resultaten.^1,2 Patienter med isolerad skada brukar återfå bra knäfunktion efter 6-12 veckors rehabilitering. Det kan dock ta upp till ett år innan patienten har återfått full funktion. Återkommande eller långvariga besvär med instabilitet är sällsynta.²