Ligamentskada, MCP-led 2-5

Synonymer
Kollateralligamentskada, skada på volara plattan, kollateralligamentskada, MCP-2-5
Andra stavningar
Collateralligamentskada
Latin/Grekiska
-
Engelska
MCP joint injury, collateral ligament injuries of the MCP-joint

BAKGRUND

Definition

Skador på MCP-ledens ligament. Denna översikt tar upp skador av MCP 2-5.

Epidemiologi

Drabbar vanligen MCP-1 och därefter MCP-2 p.g.a. deras utsatta läge och avsaknad av skydd från intilliggande fingrar.2

Relevant Anatomi

MCP-leden stabiliseras av en ligamentär konstruktion på sidorna bestående av kollateralligamenten (proprius- och accessoriuskomponenter) och volart bestående av fibrocartilago volare (volara plattan).1 Kollateralligamentens ursprung i MCP-leden har ett excentriskt läge på caput metacarpale. Detta medför
bland annat att ligamentets propriuskomponent relaxeras i extension och sträcks vid flexion i leden.1

Skademekanism

Skador på volara plattan kan uppstå genom hyperextensionsvåld.1 Kollateralligamentskador uppstår vid ulnar- eller radialdeviationsvåld med flekterad eller extenderad MCP-led.2

Patoanatomi

Vanligast är radial collateralligamentskada i MCP-2.2

Klassifikation

Distorsion: Ledens stabiliserande ligamentstrukturer intakta och leden kan mobiliseras omedelbart utan risk för luxation.1
Skada på volara plattan: Slitskador och blödningar i anslutning till volara plattan (fibrocartilago volare) i någon av fingerlederna kan ses efter kraftigt hyperextensionsvåld mot fingret.1
Partiell kollateralligamentskada
Total kollateralligamentskada

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Smärta, rörelsesmärta.2

Tecken

Inspektion: Svullnad över MCP-leden.2
Palpation: Lokal kompressionsömhet.2
Rörelse/rörelseomfång: Smärta vid extension.2
  • Partiella kollateralligamentskador kan genom smärtlokalisationen ibland kliniskt förväxlas med ruptur av interosseusmuskulatur.2
  • Medan kollateralligamentet är sträckt i både extenderat och flekterat läge, slappas interosseusmuskeln av då MCP-leden flekteras och provokationstester ger därför vid interosseusskada endast måttlig smärta i flekterat läge.2
  • Provokationstest av lokalbedövad led i genomlysning är också diagnostiskt.2

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Indikation: Alla patienter med misstänkta ligamentskador och vid frakturmisstanke.1
Fynd:
  • Kan ibland visa radial- eller ulnardevierad led som tecken på totalruptur. Avulsionsskador radiellt eller ulnart kan ses som en del i ligamentrupturen.2
  • Vid hyperextensionsvåld ses ofta en avulsion av distala infästet för volara plattan. Detta ser man genom att det vid röntgen finns ett mindre skelettfragment precis volart om mellanfalangens ledkomponent i PIP-leden.1 

HANDLÄGGNING

Behandlingsöversikt

  • Mobilisera leden i största möjliga utsträckning samtidigt som de skadade ligamenten inte påfrestas. Detta innebär ingen, eller så kort immobiliseringstid som möjligt, följt av kontrollerad rörelseträning under en övergående tid.2
  • Stort avstånd mellan luxerade fragment på röntgen indikerar interposition av mjukdelar, ofta krävande öppen kirurgi.2

Akut Handläggning

  • Kan slutbehandlas på akuten vid konservativ behandling.2
  • Om operation planeras, ge temporär stabilisering och planera för poliklinisk kirurgi.2

Icke-operativ Behandling

Lindrig distorsion
Indikation: Lindriga distorsioner med bevarad sidostabilitet.1
Metod: Omedelbar mobilisering i tvåfingerförband (tvillingförband). Det skadade fingret kopplas till intilliggande finger med hjälp av tejpslyngor. Det är viktigt att fingrarna i bandaget åtskiljs av en kompress eller liknande för att undvika maceration av huden mellan fingrarna.1

Partiell kollateralligamentskada
Indikation: Partiell kollateralligamentskada (uttalad svullnad och ömhet) utan felställning.1,2
Metod:
  • Alternativ 1: Gipsbehandling i 1-2 veckor i smärtstillande syfte och därefter mobiliseras fingret i tvillingförband.1,2
    • Propriusdelen av kollateralligamentet sträcks i extension och slappas i flexion, varför kollateralligamentskador som gipsbehandlas, immobiliseras i 60° flexion för att undvika att ligamenten läker med stor förkortning.1,2 Behandling med NSAID kan vara av värde.1
  • Alternativ 2: Interdigital fixation (d.v.s. tvillingförband) i 3-5 veckor.2
Uppföljning:
  • Någon klinisk kontroll behövs vanligen inte men görs oftast som rutin.
  • Remiss till arbetsterapeut för rörelseträning är indicerat.1,2

Operativ Behandling

Indikation: Dislocerad avulsionsskada eller total ruptur.2
Metod: Ligamentsutur.2

KOMPLIKATIONER OCH PROGNOS

Komplikationer

Allmänt: Lokal ömhet och svullnad.1
Efter skada på volara plattan: Skadan kan medföra risk för ärrskrumpning på ledens volarsida och tendens till flexionskontraktur.1 

Prognos

Ödem, ömhet och belastningssmärta är inte ovanlig lång tid efter skada trots normal läkning. Värk och svullnad, kan kvarstå i 6-12 månader.2

Innehållsförteckning

1. Lundborg, G. and Björkman, A. (2015). Handkirurgi. 3 upplagan. Lund: Studentlitteratur.
2. Sandersjöö G, redaktör. Ortopediskt traumakompendium. Stockholm: Artmed; 2012.