LIH-spikning (Hansson Pin)

Synonymer
Osteosyntes av Collum femoris-fraktur/lårbenshalsfraktur med spik
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
-
Engelska
Osteosynthesis with Hansson pin system

BAKGRUND

Översikt

  • Denna översikt tar upp för LIH-spikning (Swemac Hansson Pin), som är uppkallat efter spikens utvecklare Lars Ingvar Hansson, d.v.s. LIH.
  • Indikation:
    • Vuxna: Detta kan dock skilja från klinik till klinik.
      • Odislocerad collum femorisfraktur: > 65 år samt hos patienter < 65 år.
      • Dislocerad collum femorisfraktur: Patienter < 65 år (dock har forskning visat att det kan vara aktuellt att sätta total höftartroplastik [THA])
    • Barn: Femurepifysiolys.
 

Principer

Allmänt
Inferiora spiken:
  • Går in genom laterala femorala cortex vid en punkt mittemot trochanter minor eller precis nedanför (men helst i nivå med).
  • Stöder mot inre ytan av mediala cortex (calcar) i collum femoris under frakturen.
  • Når det subkondrala benet i caput femoris precis under centrum.
Posteriora spiken:
  • Placeras parallellt till inferiora spiken.
  • Går in genom laterala femorala cortex.
  • Stöder mot inre ytan av posteriora cortex av collum femoris.
  • Når det subkondrala benet i caput femoris.
  • Sätts posteriort till centrala femorala axellinjen på lateralbilden.
 
Trepunktstöd
Allmänt:
  • Cortikalt ben används som stöd för spikarna där varje spik bör ha kontakt med cortikalt ben i tre punkter. Detta trepunktstöd ger maximal stabilitet. Man bör sträva efter detta stöd då det mjuka spongiösa benet leder till rörelse av spikarna.
  • Inferiora spiken ska ha stöd:
    • Subkondralt.
    • Mediala cortex (calcar).
    • Laterala cortex.
  • Posteriora spiken ska ha stöd:
    • Subkondralt.
    • Posteriora cortex.
    • Laterala cortex.
Stort kontaktområde/area: Det är viktigt att ha en stor kontaktarea vid frakturplatsen för att stabilisera frakturen.

Bildgalleri
Klicka på bilden för att förstora den
Trepunktsstöd

Länkar

Materialet är hämtat från Swemac. Länkar för att kunna ladda ner PDF-filer direkt från Swemacs hemsida. Klicka nedan: 

OSTEOSYNTES

Förberedelse

  • Ingen antibiotikaprofylax behövs.
  • Ta på dig röntgenskydd.
  • Patienten ska vara på ett sträckbord.
  • Reponera under genomlysning innan steriltvätt.
 

Reposition

Repositionen bör ske så fort det går. Risken för caputnekros (osteonekros) ökar med tiden fram till frakturrepositionen. En viktig faktor kan även vara kvaliteten på frakturrepositionen.
  • Frakturrepositionmanöver:
    • Räcker vanligen med försiktig traktion och inåtrotation, mellan 15-30° (upp mot 45°).
    • Utför annars höftflexion med försiktig traktion och utåtrotation för att lossa fragmenten, därefter långsam extension och inåtrotation för reposition.
    • Repositionen måste bekräftas på AP- och lateralprojektionen.
  • Riktlinjer för acceptabel reposition:
    • På frontalbilden bör valgus eller anatomisk alignment ses.
    • På sidobilden bör anteversionen behållas samtidigt som man undviker någon posterior translation av frakturytorna.
    • God reposition: Dislokation < 2 mm.
      • Frontalbild: 0-15° valgus.
      • Sidobild: Dorsalbockning <10°.
  • Posterior komminution måste bedömas.
 

Operationsteknik

Allmänt
God skruvposition: Skruv/spikspetsar < 5 mm från subkondralt ben.
  • Frontalbild: Introduktion av distala skruven/spiken i nivå med trochanter minor och placerad på calcar. Proximala skruven/spiken introducerad minst 2 cm avstånd och parallell till distala skruven med vinkel < 10° samt angränsande till den posteriora delen av collum.
    • Man bör undvika att sätta den inferiora skruven/spiken distalt till trochanter minor p.g.a. en ökad stress och risk för efterföljande subtrochantär fraktur.
  • Sidobild: Parallella skruvar/spikar placerade i centrala eller posteriora 1/3 av caput och collum femoris.
 
Teknik
Se bildspelet nedan. Använd pilnavigationen eller dra bilderna höger/vänster för navigation

Bildgalleri
Klicka på bilden för att förstora den

Resultat
Se bilder nedan för att se hur det kan se ut på genomlysning efter operation. 

Bildgalleri
Klicka på bilden för att förstora den
LIH-spikning

Postoperativ Behandling

  • Mobilisering och belastning: Fri mobilisering och belastning (patienten får normalt belasta det opererade benet dagen efter operationen). Hos vissa yngre (< 65 år) patienter ordineras ibland beroende på frakturen.
  • Prover: Hb och elektrolyter bör kontrolleras dagen efter operation.
  • Trombosprofylax: E.g. Fragmin 5000 E s.c. (7500 E om patienten väger > 100 kg) som ges i 4 veckor, eller enligt klinikens riktlinjer.
  • Sår/förband: Förband över operationssår bör inte röras på 2 dagar, om det inte blött igenom. Daglig kontroll av hudkostym och aktiv avlastning av sköra områden bör utföras för undvikande av trycksår.
  • Postoperativ röntgen: Det räcker vanligen med de bilder som tas under operation.
  • Uppföljning/återbesök:
    • Sutur/agrafftagning 2-3 veckor postoperativt, vanligen hos DSK.
    • Vanligen behövs ingen röntgenkontroll eller återbesök till läkare om det inte något speciellt.
    • Om patienten är äldre och ådragit sig fraktur genom lågenergivåld tas ställningstagande till utredning och behandling av osteoporos.
    • Remiss ska utfördas till fysioterapeut för träning av muskelstyrka, balans och koordination.
 

EXTRAKTION

Extraktionsteknik

Teknik: Se bildspelet nedan. Använd pilnavigationen eller dra bilderna höger/vänster för navigation.

Bildgalleri
Klicka på bilden för att förstora den

Innehållsförteckning

1. Hansson Pin System – Swemac (http://www.swemac.com/implants/international-customers/hip/hansson-pin)