Lunatumfraktur

BAKGRUND

Epidemiologi

Lunatum är det fjärde vanligaste frakturerade carpalbenet efter scaphoideum, triquetrum och trapezium

Skademekanism

Indirekt trauma: Vanligen fall på utsträckt hand med handen i hyperextension eller ett ansträngande tryck med handleden i extension

Klassifikation

Baserat på lokalisation: Akuta frakturer kan delas in i 5 grupper

• Frontal fraktur av palmara polen med involvering av de palmara näringsartärerna
• Osteochondral fraktur av proximala ledytan utan betydande skada på näringskärlen
• Frontal fraktur av dorsala polen
• Tvärgående corpusfraktur
• Transartikulär frontal corpusfraktur

 

KLINISKA MANIFESTATIONER

Tecken

Palpation: Palpationsömhet dorsalt om handleden över distala radius och lunatum Rörelse/rörelseomfång: Smärtsamt rörelseomfång

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Allmänt: Kan i vissa fall påvisa fraktur men ofta behövs DT Projektioner: Frontal och lateral projektion är ofta inadekvata för att påvisa fraktur då detaljerna ofta skyms av överlappande densiteter/ben, varför sned projektion kan vara till hjälp men oftast behövs DT

Datortomografi (DT)

Behövs oftast för att ställa diagnos

Magnetresonanstomografi (MRT)

MRT används med ökande frekvens för att uppskatta de vaskulära förändringar i samband med skada och läkning. MRT är gyllene standard för utvärdering av Kienböck-sjukdom

HANDLÄGGNING

Icke-operativ Behandling

Indikation: Odislocerad fraktur Metod: Scaphoideumgips i 6 veckor Uppföljning: Röntgenkontroll efter 1 vecka

Operativ Behandling

Indikation:

• Dislocerad eller vinkelfelställd fraktur
• Dislocerad palmar kantfraktur där capitatum är subluxerad volart relativt till lunatum och radius

Metod: Öppen reposition och internfixation (ÖRIF). Görs för att att ge tillräcklig apposition för bildandet av vaskulära anastomoser

KOMPLIKATIONER

Komplikationer

Aseptisk nekros (osteonekros): Beroende på graden av engagemang, kan osteonekros representera den mest förödande komplikationen av lunatumfrakturer, med avancerad kollaps och radiocarpal degeneration. Detta kan kräva operation för smärtlindring med radiusförkortning, radius-vinkelosteotomi, ulnaförlängning eller räddningsprocedurer så som proximal carpectomi och handledsdenervering

• Observera att de flesta fall av Kienböck-sjukdom är idiopatiska