Metatarsale 5-basfraktur

BAKGRUND

Definition

Fraktur på basen av metatarsale 5. 

Epidemiologi

Relativt vanliga skador. Avulsionsfraktur på basen av metatarsale 5 är den vanligast förekommande metatarsalbensfrakturen.³

Skademekanism

Metatarsale 5 skadas oftast vid indirekt våld, t.ex. vid kraftig supination.³ 

• Zon A-fraktur: Kan komma efter supinations- och plantarflexionstrauma – inversion av bakfoten.^1,3
• Zon B-fraktur: Uppkommer efter adduktion av framfoten eller genom kraftig belastning på framfoten t.ex. vid fall med kraftig dorsalextension lateralt runt den femte MTP-leden.³
• Zon C-fraktur: Uppkommer efter repetitiv mikrotrauma/överanvändning (stressfraktur). Kallas för marschfraktur.

Patoanatomi

Zon A-fraktur: Avulsionsfraktur/slit- eller avsträngningsfraktur av tuberositas ossis metatarsi 5 från peroneus brevis-senans infästning. Frakturen är sällan dislocerad. Kallas för pseudo-Jones-fraktur.
Zon B-fraktur:

• Tvär- eller snedfraktur i metafys-diafysävergången. Kallas (äkta) Jones-fraktur. Har 40-50 % risk för icke-läkning.
• Denna fraktur är aldrig intraartikulär och alltid belägen minst 1,5 cm distalt om metatarsale 5:s styloid.³ 

Zon C-fraktur: Proximal diafysär stressfraktur/utmattningsfraktur.

Klassifikation

Kan delas i 3 zoner (A-C).

Klassifikation av Metatarsale 5-basfraktur
Zon A	Avulsionsfraktur av tuberositas ossis metatarsi 5. Kallas även pseudo-Jones-fraktur	Klicka för större bild:
Zon B	Tvärfraktur på basen av MT-5-diafysen (Jones-fraktur). Frakturen är alltid belägen minst 1,5 cm distalt om metatarsale 5:s styloid.3
Zon C	Diafysär stressfraktur. Kallas för kronisk Jonesfraktur.3

 

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Allmänt: Påvisar vanligen zon A- och B-frakturer.

• Zon C-fraktur: Syns ibland inte på vanlig röntgen om den tas kort tid efter symtomdebut (cirka 1 vecka), varför röntgen då får tas om efter 1 vecka eller så görs MRT eller scintigrafi.
• Avulsionsskador på basen av MT-5 kan ibland förväxlas med sesamben.
• Tuberositasfragmentet kan ibland disloceras någon cm p.g.a. traktion i peroneus brevissenan.

 

HANDLÄGGNING

Icke-operativ Behandling

Indikation: De flesta, även intraartikulära, frakturer utan kraftig dislokation.^1-3
Metod: 

• Kan patienten avlasta fullständigt kan frakturen behandlas enbart med stödförband (elastisk bandagering), vida skodon och eventuellt avlastning med kryckor, högläge alldeles initialt.¹
• Annars underbensgips eller ortos med full belastning i 4-6 veckor.^1,3

Acceptabla Frakturlägen1,2
Avulsionsskada av tuberositas MT-5-basen	Intraartikulärt fragment med > 30 % ledyteinvolvering eller ett ledytetrappsteg (step-off) > 2 mm bör inte accepteras (finns då ökad risk för artros)2 eller Intraartikulärt/extraartikulärt fragment med > 6-8 mm (upp till 10 mm i vissa fall) diastas/dislokation (framför allt med rotation) accepteras inte.

Indikation: Acceptabelt frakturläge.
Metod: 

• Gips utan belastning i 4 veckor därefter belastning i ortos 2-4 veckor eller
• Underbensgips med markeringsbelastning under 6 veckor eller
• Obelastad gipsimmobilisering under 6-8 veckor.³

Acceptabla Frakturlägen1,2
Basal fraktur på MT 5-diafysen (Jones-fraktur)	Ofta diskussionsfall avseende eventuell kirurgi p.g.a. bristfällig läkningspotential. Dislokation < 2-3 mm.

Operativ Behandling

Indikation: En kraftigt dislocerad fraktur med rotation av fragmentet kan behöva opereras.³
Metod: Skruvfixation med intramedullär AO-skruv/malleolarskruv eller kanylerad skruv (t.ex. Asnis).³