Mjukdelsinfektioner, Nekrotiserande

Synonymer
Fascit, myosit, nekrotiserande fasciit
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
-
Engelska
Necrotizing fasciitis

BAKGRUND

Definition

Livshotande hudinfektion som initialt börjar som en svårartad cellulit och sedan sprider sig till yttre samt inre bindvävshinnorna. 
  • Risk för proppbildning i kärl (underhuden) och gangrän i de underliggande vävnaderna.
  • Inkörsporten är oftast ett hudsår men ibland kan inget sådant sår påvisas.

Epidemiologi

  • Tillståndet är ovanligt med en incidensen på 3-5 per 100 000.3
  • Mortaliteten är cirka 29 %.
  • Mest vanlig på våren.
  • Riskgrupper är patienter med diabetes mellitus, malignitet, drogmissbrukare, cirkulationsinsufficiens samt immunsuppression. 

Etiologi

  • Grupp A-streptokocker är den vanligaste etiologin (40% vid hudfokus).3
  • Clostridium perfringens.
  • Staphylokocker är ovanligt, förekommer som MRSA-PVL-positiv (B-G därefter). 
  • Polymikrobiell flora (anaerober, streptokocker, enterobacteriacae) vid infektion i utgående från buk eller perineum (Fournier-gangrän).

Patoanatomi

Infektionen är lokaliserad till den subkutana fascian och sprids i det subkutana fettet, i fascian och i vissa fall i muskulaturen.3

Indelning

  • Typ 1: Polymikrobiell. Aerobisk, anaerobisk. Oftast äldre, nedsatt immunförsvar. 
  • Typ 2: Monomikrobiell. Gram-positiva organismer, group A-streptokocker, även MRSA. Kan inträffa hos alla patientgrupper. 

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Snabbt förlopp och insjuknande där första symtomen är tilltagande smärta (över till svår konstant smärta), frossa och allmänpåverkan. Symtom som vid sepsis med feber, takykardi och lågt blodtryck kommer därefter.
  • Observera att NSAID-användning kan initialt dölja en del av smärtan och försena diagnosen. I senare skede krävs oftast opiater för smärtlindring.
  • Oftast föreligger ett mindre och obetydligt sår. Initialt förekommer en utbredd rodnad, svullnad och senare blåsbildning.3 

Tecken

Allmänt: Systempåverkan, trötthet, förvirring.
  • Toxinutsvämning, sepsis, rubbningar i elektrolytbalansen, hypovolemi och septisk chock kan mycket snabbt leda till kraftig försämring, både lokalt och avseende allmäntillstånd.3
Lokalisation: Vanlig lokal är extremiteter.
Inspektion: Ibland kan det finnas ett sår, oftast obetydligt, som ingångsport för bakterier.3
  • Erytem: Kan vara mycket diskret i början av sjukdomsförloppet. Vanligt med diskrepans mellan mycket svår smärta och relativt måttligt lokalstatus. I senare skede ses en kraftig rodnad eller annan missfärgning samt ödem. Även med helt adekvat antibiotikabehandling brukar rodnaden blir mörkare i färgen och öka i storlek de första dagarna.
  • Bullae: Initialt ses en utbredd rodnad, svullnad och senare blåsbildning. 
  • Ödem: Ödemutsträckning utanför rodnaden.
  • Hudnekros.
  • Ecchymoser.
Palpation: Palpationsömhet. Typsikt är ömhet vid palpation utanför det rodnade området.3

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

Klinisk diagnos.

Blodprover och Odlingar

  • Ta blododling (aerob/anaerob) x 2, sårodling och svalgodling.
  • Vävnadsvätska/abscessmaterial aspireras i spruta som försluts med stopper. Prov tas genom punktion av misstänkt område eller under operation.
  • Alternativt kan vävnadslavage utföras genom att 0,5 ml NaCl injiceras subkutant genom intakt hud, följt av aspiration. En del av aspiratet kan sprutas i blododlingsflaska.
  • Vävnadsbitar skickas i sterila rör utan tillsatser för odling.
  • Begär även direktutstryk med gramfärgning och snabbtest för streptokockdiagnostik. Stryk en bomullspinne mot sårområdet. Begär ett vanligt Strept A test (samma test som utförs vid faryngit).
  • Följ CK, myoglobin samt laktat.

Radiologi

Någon bilddiagnostik är sällan indicerat i akutskedet och får aldrig fördröja mikrobiologisk diagnostik, antibiotika och kirurgiska åtgärder.

HANDLÄGGNING

Behandlingsöversikt

  • Detta är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar diagnos och behandling men utredningen får inte försena kirurgi.
  • Misstänkt fasciit ska mycket akut behandlas i samråd av bakjour (ortoped), infektionsläkare, narkosläkare och eventuellt plastikkirurg. Beroende på lokalisation kan andra specialiteter så som handkirurg, allmänkirurg eller ÖNH-läkare kontaktas.
  • Operation ska ske snarast möjligt.
  • Antibiotika och i vissa fall även immunglobuliner ges intravenöst.

Farmakologisk Behandling

Antibiotika
Allmänt: Antibiotika ska sättas in omedelbart. Antibiotikabehandlingen bör hållas av infektionskonsult.
Vid fokus från huden: Bensylpenicillin 3 g x 3 samt klindamycin (Dalacin) 600 mg x 3 i.v. Fortsätt med denna behandling om snabbtest för streptokocker är positivt.
  • Bedöms behandling med betalaktamantibiotika trots allt olämplig så kontaktas infektionsjour.
Vid fokus från gastrointestinalkanalen, perianalt eller mediastinum:
  • Meropenem (Meronem) 0,5-2 g x 3 eller imipenem (Tienam) 0,5-1 g x 3-4 eller piperacillin/tazobactam 2-4 g x 3-4 i.v.
    • Vid allvarlig pc-allergi: Risken för korsallergi mellan pc och meropenem är mycket låg. Vid allvarliga infektioner som nekrotiserande fasciit bedöms därför vinsterna med behandling med meropenem/imipenem överstiga riskerna vid de allra flesta fall av allergi (inkl typ 1) och rekommenderas därför.
  • Vid septisk chock: Lägg till tobramycin (Nebcina) 5-7 mg/kg x 1, i.v. (doserna och doseringsintervall anpassas till njurfunktionen och de högre doserna används vid septisk chock).
Utomhusbad på sensommaren och misstanke om badsårsfeber: Ges cefalosporiner, t.ex. cefotaxim 1 g x 3 eventuellt i kombination med ciprofloxacin.

Intravenöst immunoglobulin (IVIG)
  • Vid misstanke om allvarlig streptokockinfektion ges gammaglobulin (Gammagard, Octagam, Kiovig, Privigen, Intratect, Gamunex, Flebogamma, Panzyga) 1 g/kg i.v. vid inkomsten.
  • Vid kvarstående septisk chock och fortsatt behov av inotropt stöd upprepas behandlingen med 0,5 g/kg påföljande dag och ytterligare en dag senare.

Operativ Behandling

Allmänt:
  • Kirurgisk åtgärd är mycket viktigt. Tidig kontakt bör tas med plastikkirurg/kirurg/ortoped.3
  • Radiologisk diagnostik är sällan indicerat i akutskedet, och får aldrig fördröja antibiotikabehandling och kirurgiska åtgärder.
  • Följ infektionens förlopp avseende både utbredning av rodnad/objektiva infektionstecken och utbredning av smärtan.
  • Markera båda gränserna och dokumentera i journal. Vid progress ställningstagande till reoperation.
Metod:
  • Oftast krävs stora incisioner och excision av stor mängd nekrotisk vävnad. Amputation kan bli aktuell, eftersom all infekterad vävnad måste avlägsnas.3
  • För att avgöra hur vävnaden är under fascian kan det ibland vara värdefullt att först göra en diagnostisk mindre incision.
  • Man bör planera för daglig operativ revision.
  • Postoperativt lämnas såret öppet och i senare skede kan VAC-behandling bli aktuell.

KOMPLIKATIONER OCH PROGNOS

Komplikationer

Sepsis och multiorgansvikt och även död.

Prognos

  • Beror på hur fort behandlingen påbörjas samt om det förkommer toxisk shock.
  • Tillståndet är potentiellt livshotande, med sepsis och multiorgansvikt. Mortaliteten är hög, även efter omedelbar behandling.3 

Innehållsförteckning

1. Nationella behandlingsrekommendationer för behandling av samhällsförvärvade infektioner på sjukhus –
arbetsversion-161019
2. Stevens DL1, Bryant AE1. Necrotizing Soft-Tissue Infections. N Engl J Med 2017;377:2253-65. DOI: 10.1056/NEJMra1600673
3. Karlsson M, Karlsson J, Roos H. Ortopedi. 1 upplagan. Studentlitteratur AB; 2018.