Spinal Stenos, Halsrygg

BAKGRUND

Definition

Förträngning av cervikala spinalkanalen som kan påverka passerande nervstrukturer och ge upphov till sensoriska och motoriska störningar samt smärta.

Epidemiologi

Cervikal central spinal stenos förekommer vanligen hos äldre individer.¹

Etiologi

Cervikal central spinal stenos uppstår som en följd av degeneration av disken och förtjockning av den bakre ligamentapparaten Förträngningar i spinalkanalen kan således uppkomma både framifrån och bakifrån (centralspinal stenos). Resultatet av detta blir att ryggmärgen kläms. Degenerativa förändringar kan även medföra sänkning av diskutrymmet, benpålagringar (osteofytära pålagringar) samt artros i facettleden. Då uppkommer trånga förhållanden lokalt i nervrotsutgången (lateral spinal stenos).¹

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Besvären har i regel en smygande debut.¹

• Lateral cervikal stenos: Liknande symtom som vid diskbråck utvecklas, men successivt.¹
• Central spinal stenos: De dominerande symtomen är oftast motorisk och sensorisk ryggmärgspåverkan (myelopati). Då dominerar fumlighet, försämrad finmotorik, svaghet, ostadighet, balansproblem och känsel bortfall i de nedre extremiteterna. Dessa symtom kan förekomma med eller utan nack- och armsymtom.¹

Tecken

Allmänt: Klinisk undersökning bör innefatta kontroll av rörelseomfång i nacke och axlar, neurologiskt status i övre och nedre extremiteterna, provokationstester av halsryggen samt tester på om myelopati föreligger.¹
Neurologisk undersökning:

• Cervikal lateral stenos: Ofta föreligger reflexbortfall, känselnedsättning och/eller motoriska bortfall i övre extremiteten.¹ 
• Myelopati: Det föreligger stegring av reflexer i nedre extremiteterna, nedsatt ledkinestesi, balanssvårigheter, klonus i fotleder och positivt Babinski-test.¹

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Ger vanligen inte mycket information vid detta tillstånd.

Magnetresonanstomografi (MRT)

• Utifrån symtomens varaktighet och svårighetsgrad bör MR utföras subakut/akut.¹
• Vid symtom på nervpåverkan i halsryggen utan myelopati, och om ingen förbättring ses efter 8-12 veckor, bör MR genomföras.¹

HANDLÄGGNING

Behandlingsöversikt

Tillståndet behandlas initialt icke-operativt med smärtstillande läkemedel och fysioterapi. Vid utebliven förbättring och/eller myelopati rekommenderas operation.

Icke-operativ Behandling

Indikation: Spinal stenos utan myelopati.¹
Metod: Behandlingen inleds med analgetika (paracetamol) och/eller inflammationshämmande medel (NSAID). Vid svår nervrotssmärta kan pregabalin/gabapentin prövas och ibland krävs i akutskedet opiatbehandling. Remiss till fysioterapeut för rörelseträning.¹ 

Operativ Behandling

Indikation:

• Myelopati (bör då ske semiakut).¹
• Svårkuperad smärta.¹
• Utebliven effekt av icke-operativ behandling efter 3 månader.¹

Mål: Operation vid nervrotspåverkan utförs vanligen för att för att minska armsmärtan, men i regel minskar även nacksmärtan.¹ Vid myelopati är målet med operation främst att förhindra försämring.¹
Metod: 

• Lateral cervikal stenos: Operation kan även göras med en bakre dekompression av rotkanalen, eventuellt i kombination med steloperation.¹
• Central spinal stenos med myelopati: Antingen utförs främre eller bakre dekompression följt av fusion. Valet av metod baseras delvis på om kompressionen kommer framifrån eller bakifrån samt hur många segment som är engagerade.¹

PROGNOS

Prognos

Besvär vid cervikal spinal stenos och rotkanalstenos kan också försvinna spontant. Motoriska och sensoriska bortfall i armen kan kvarstå. Hos yngre patienter kan dock symtomen av myelopati förbättras i upp till 2 år efter ingreppet.¹