Sternoklavikularledsskada (Barn)

BAKGRUND

Definition

Distorsion eller luxation i sternoclavikularleden.

Epidemiologi

• Verklig akut traumatisk luxation i SC-leden är ett väldigt sällsynt tillstånd – oftast rör det sig om en fysiolys som misstolkats. Det uppstår således vanligen en medial fyseolys.⁴
  • De flesta luxationer uppstår vid högenergitrauma (trafikolyckor) eller sporttrauma.
• Habituell luxation i SC-leden är däremot inte helt ovanlig.
  • De flesta uppstår vid sportaktivitet.
• Främre luxation är vanligare än bakre.
• SC-ledluxation står för endast 3 % av axelluxationerna (glenohumeral- och AC-ledluxation är vanligare).
• Skador kan föreligga i högre åldrar än vad som är fallet på andra skelettlokalisationer då den sternala klavikelepifysen mineraliseras först vid 19 års ålder.⁴

Skademekanism

Uppstår genom direkt eller indirekt våld.^3,4

• Främre luxation: Uppstår när lateral kompression av axeln börjar anteriort till axeln.
• Bakre luxation: Uppstår när lateral kompression av axeln börjar posteriort till axeln.

Patoanatomi

• Vanligen en fysskada av Salter-Harris typ 1 eller 2 som ofta misstolkas som en luxation. Vid skadan stannar epifysen på plats mot sternum medan skaftet disloceras, vanligen framåt, sällan bakåt.
  • Mediala clavikelepifysen mineraliseras först vid 19 års ålder, och den laterala clavikelfysen sluts inte förrän vid 22 års ålder.
• Verklig luxation i SC-leden är dock extremt sällsynt.

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Smärta och rörelseinskränkning.

Tecken

Främre dislokation: Kan man se och palpera.
Bakre dislokation: Kan leda till mediastinalt kompressionssyndrom med tryck på kärl, trachea och esophagus.⁴
Habituell luxation: Kan ses eller kännas, och ibland även höras, då barnet aktivt lyfter armen ovan horisontalplanet, så att även clavikeln kommer med i rörelsen. Luxationen eller subluxationen är ofta bilateral. Hos enstaka flitigt idrottande ungdomar i idrotter, som utsätter axlarna för stora påkänningar (simning, handboll etc.) kan den habituella luxationen förorsaka besvär men vanligen gör den det sällan.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Slätröntgen kan vara svår att tolka p.g.a. överliggande mjukdelar.

Datortomografi (DT)

Axiella DT-bilder är guldstandarden för en korrekt diagnos samt en uppfattning om graden av felställning.

HANDLÄGGNING

Icke-operativ Behandling

Främre dislokation: Symtomatisk behandling med 8-förband utan reposition.⁴
Bakre dislokation: Vid misstanke om signifikant tryck på kärl eller andra strukturer i mediastinum måste man reponera luxationen.⁴

• Reposition: I narkos lägger man barnet på rygg med en stabil kudde mellan scapulae och pressa axlarna bakåt. Om detta inte fungerar kan man perkutant fånga klavikeln med en handduksklämmare och dra klavikeln framåt och på så sätt reponera.⁴
• Efter reposition: 8-förband i 3-4 veckor.
• Utfall: Ofta svårt att retinera det reponerade läget, varför öppen reposition kan krävas.⁴

Operativ Behandling

Indikation: Bakre dislokation.⁴

• Akut: Svårighet att retinera det reponerade läget.⁴
• Icke-akut: Långvariga och grava besvär; för att minska risken för framtida sternoklavikulära besvär.⁴

Metod:

• Öppen reposition med fixation av mediala klavikeländan via små borrhål till dess epifys med grova suturer (PDS eller FibreWire).⁴
• Stabilisera leden med t.ex. med hjälp av en remsa från fascia lata, som dras i en 8-figur genom borrhål i sternum och clavikeln. Operationen är inte vanlig och anges vara associerad med en klar recidivrisk.