T- eller Y-humeruskondylfraktur (Barn)

Synonymer
Intraartikulär T- eller Y-fraktur, kondylär T- eller Y-fraktur, distal humeruskondylfraktur, typ Y eller T
Andra stavningar
-
Latin/Grekiska
-
Engelska
T-condylar fracture

BAKGRUND

Definition

Intraartikulär T- eller Y-fraktur av humeruskondylen.

Epidemiologi

Sällsynt hos barn men dessa är inte helt ovanliga hos barn över 12 år.

Patoanatomi

  • Frakturen har i princip samma utseende som hos vuxna men är inte lika komminut.
  • Vanligen är det en tre-fragment-fraktur, där kondylmassivet består av två fragment och kanske några minimala flisor.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Kan vid liten dislokation vara svår att skilja från en suprakondylär fraktur.

HANDLÄGGNING

Icke-operativ Behandling

Indikation: Ringa dislokation med intakt ledyta. 
Metod: Hög gipsskena med armbågsleden i 90° flexion i 4 veckor.
Uppföljning
  • Röntgenkontroll efter 7-9 dagar och vid avgipsning och efter 6-8 veckor.
  • Barnet bör undvika risker 4 veckor efter avgipsning.
  • Remiss till fysioterapeut efter avgipsning för hjälp med full mobilisering. Vid inskränkt rörlighet efter 8 veckors fysioterapi rekommenderas snabbt återbesök.

Acceptabla Frakturlägen
Barnortopedi (Düppe/Ohlin)3Ingen dislokation accepteras

Operativ Behandling

Indikation: Dislocerad fraktur.
Metod: Skruv- eller stiftfixation.
Postoperativ behandling: Därefter gips 3-4 veckor.

Kirurgisk Teknik

  • Frakturen friläggs bakifrån med delning av tricepssenan eller olecranonosteotomi.
  • Kondylmassivet bör sammanfogas med en spongiosaskruv. Det sammanfogade kondylmassivet kan sedan fästas vid det proximala fragmentet med korslagda stift eller skruvar (skruvar ger god stabilitet och tillåter tidig, försiktig, mobilisering).
    • Alternativt kan man fixerar de två distala fragmenten till varandra med stift, för att sedan fortsätta som vid en suprakondylär fraktur med uppåtriktade stift från mediala respektive laterala epikondylen.
  • Plattor behövs vanligen inte.
  • Minimala flisor kan avlägsnas vid operationen.

Innehållsförteckning

1. Hirsch, G (2001). Barnfrakturer. Ett kompendium från Barnortopeden. Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Karolinska sjukhuset. Stockholm
2. Barnfrakturer och luxationer i öppenvård, vårdprogram. Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB), 2014.
3. Düppe, H., Ohlin, A. (2007). Danielssons och Willners Barnortopedi. Lund: Studentlitteratur.