Tricepsruptur, Distal

Synonymer
Tricepsseneruptur, tricepsavulsion, ruptur av triceps brachii, distal tricepsruptur
Andra stavningar
Tricepssenruptur
Latin/Grekiska
-
Engelska
Triceps (tendon) rupture 

BAKGRUND

Definition

Ruptur av distala tricepsenan.1

Epidemiologi

  • Utomordentligt sällsynt senruptur (kanske den ovanligaste senrupturen av alla hos människan). Står för mindre än 1 % av övre extremitetens senskador.1
  • Vanligare hos män (M:K=3:2) – mer jämn könsfördelning än bicepssenan.1
  • Genomsnittsåldern är 33 år (spridning 7-70).1
  • Förekommer lika ofta i höger som vänster armbåge.1
  • Skadan är ibland svårdiagnosticerad och förbises relativt ofta.1
 

Skademekanism

Oftast av ett akut trauma, vanligen fall mot utsträckt arm, medförande att senan slits loss från olecranon vid tricepskontraktionen – kraftig flexionsbelastning av excentrisk typ mot den extenderade armbågen. Rupturen kan också ses vid kraftigt lyft, vid t.ex. tyngdlyftning/styrketräning.1,2

Patoanatomi

  • Oftast bristning i tendo-osseösa området med ett avlöst benfragment från olecranon.1,2
  • Kan vara assoecierad med caput radii-fraktur (efter fall).1
  • Vid totalt bortfall av tricepsfunktion kan armbågen fortfarande extenderas i stående med hjälp av gravitationen. Patienten kan dock inte sträcka armbågen aktivt om patienten ligger på rygg.2 
  • Rupturen kan vara partiell eller total.2
 

Predisponerande Faktorer

Anabola steroider, lokal kortisoninjektionr, RA eller diabetes mellitus.1

Klassifikation

Kan delas in i partiella eller totala rupturer.1

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Plötslig bakre armbågssmärta och oförmåga att extendera armbågen.1

Tecken

Inspektion: Svullnad vid/över armbågens sträcksida/olecranonspetsen.1,2
Palpation: Lokal ömhet över armbågens sträcksida/olecranonspetsen.1,2 Ofta kan en defekt/gap palperas proximalt om olecranon på plats for tricepssenan vid total ruptur.1 
Rörelse/rörelseomfång: Total eller ibland partiellt nedsatt extensionskraft mot motstånd (isometriskt) ses, delvis beroende på om rupturen är partiell eller total.1 Även nedsatt förmåga att aktivt extendera armbågen i ryggläge.2
Specifikt test: Positivt modifierat Simonds-test (liksom vid Achillesseneruptur) med understödd arm och 90° i armbågen kan skilja partiell från komplett ruptur.1

UTREDNING OCH DIAGNOS

Slätröntgen

Kan påvisa avlöst benfragment/avulsionsfragment från olecranon (upp till 80 %), som ligger beläget några centimeter kraniellt om olecranon.1,2 Kan även utesluta andra skador såsom caput radiifraktur (kan vara en kombinationsskada).1

Ultraljud (UL)

Kan vara av värde vid tveksamhet om diagnos.1

Magnetresonanstomografi (MRT)

Kan vara av värde vid tveksamhet om diagnos. Kan också visa magnituden av skadan i.e. om den är total eller partiell.1

HANDLÄGGNING

Akut Handläggning

  • Armbågen immobiliseras semiflekterad i gips.1
  • Analgetika.1
 

Icke-operativ Behandling

Indikation: Partiella skador med ≤ 50 % kvarvarande substans (storleken på skadan är dock mycket svår att bestämma utan MRT).1 
Metod: Gips 3-4 veckor i 30° flektion följt av rörelseträning.1

Operativ Behandling

Indikation: Total ruptur eller partiell ruptur (> 50 % ruptur).1 De flesta patienter är beroende av en aktiv extensionskraft i armbågen varför operativ behandling rekommenderas.2
  • Kirurgisk behandling bör ske inom 3 veckor men helst subakut.1
  • Vid partiella rupturer kan senan återfixeras även lång tid efter skadan.2
Metod: Reinsertion av senan (eller återinfästning av benflak) sker via rak dorsal incision med direktsutur med osteosutur via borrkanal eller suturankare.1
Postoperativ behandling: Armbågen gipsas semiflekterad (45°) i cirka 2 (-4) veckor följt av långsam rörelseträning. Belastad träning kan ske när flexionsförmågan börjat normaliseras, vanligen efter 2-3 månader.1 Full belastning kan ske först efter cirka 6 månader.2 

PROGNOS

Prognos

Patienten återfår både god kraft och normal kontur av tricepsmuskeln om en avlöst tricepssena återfixeras till sitt ursprung inom några veckor efter skadan. Patienten kan dock inte räkna med att erhålla full armbågsfunktion, varken styrka eller full rörlighet, om den operativa behandlingen sker lång tid efter skadan.2

Innehållsförteckning

1. Sandersjöö G, redaktör. Ortopediskt traumakompendium. Stockholm: Artmed; 2012.
2. Roos, H., Karlsson, M., Karlsson, J. and Roos, H. (2018). Ortopedi. 1a upplagan.